måndag 3 september 2007

Hur spännande är en bäversfari?


Jag kom på en lysande idé i somras. Det var nämligen så att det hade skymtats bävrar vid en å vid vårt landställe i södra Stockholm. Någon hade sett ett par klappersvansade bäverrackare hålla till i en å vid Flatensjön. När jag fick veta detta dök genast ett ord upp i min skalle; bäversafari. På något sätt skulle jag locka hit utländska turister, företrädesvis japaner, för en spännade safari i den svenska sommarskymningen. Jag tror inte det finns vild bäver i Japan, rätta mig om jag har fel. Vi skulle börja vid min stuga där jag skulle berätta lite om bävern och dess existens. Åhörarna skulle få lite förfriskning innan vi tillsammans smög i väg ner till den lite spöklika ån utrustade med ficklampor och bäverskramlor (det sista vet jag inte vad det är men det lät bra). Om vi sedan skulle se några små gynnare låter jag vara osagt men inte faan får alla turister se tex lejon på safarin i Afrika. För detta skulle jag kunna plocka ut en tvåhundring per deltagare och bilda bolaget "Bäversafari och son".
Jag måste för övrigt tillägga att min och grabbens upprepade försök inte har lett till en enda observation av bäver, det enda vi sett är ett rostigt cykeldäck och en förvirrad mört.

1 kommentar:

Roisin Dubh sa...

Bävern fanns faktiskt tidigare i Asien men är numera att betrakta som utrotad där. Bäver heter för övrigt på medelågtyska bever, vilket den även heter på Södermalm - vilket är coolt.

Ganska coolt är också att bävern utrotades i Finland, och att de bävrar som finns där i dag från början är importerade från Kanada (alltså, det coola är inte att de utrotades utan att de numera snackar engelska - som gemene finne för övrigt är skitdålig på).

Mindre coolt är att bävern naturligtvis tillhör ordningen gnagare, vilka man absolut inte vill tänka på en dag som denna...