En riktig bajenvecka

Det har minst sagt varit en intensiv vecka. Därför har bloggandet varit satt på undantag men det ska bli skärpning framöver. Så här har bajenveckan sett ut:

Tisdag: Buss till Studenternas och match mot Sirius. Tretton djävla minusgrader och blåst som går in i märg och ben. Spelet värmde inte heller.
Onsdag: Var på handboll med Tim. Detta märkliga Hammarby som totalt krossar sverigetvåan Ystad men som på bortaplan stundtals liknar ett pojklag. En psykolog kanske behövs?
Torsdag: Sirius backar som vanligt hem. Fy faan vad tråkigt detta lag år. En konsert med en kör tyska kastratsångare är mer intressant än Sirius bandy. Dessutom har Eskhult blivit en riktig gnällkärring.
Fredag: Bajenkvällen. Skitkul att intervjua Leffe Boork och att se dynamiken som finns i den nya generationen fans. Nästan 5000 på läktarna visar vilken lojalitet det finns i de grönvita leden.
Lördag: Snö. snö och lyrbandy. Ett osannolikt slut men fullkomligt rättvist.
Söndag: TV-fotboll från förmiddag till kväll. Ajax, Tottenham och United.
Måndag: Då blir det Studan i snöstorm igen.
Veckans mest uppmärksammade är den otäcka expolisen Göran Lindberg. Tänk att Upplands värsta sexförbrytare genom tiderna var länspolismästaren. Denna soppa måste bli film.
Veckans sämsta händelse är schlagern. Inte en riktigt bra låt ännu.
Veckans spelare är Ulf Einarsson som varit magnifik i kvartsfinalerna.

Insnöad!!

Det har varit en ganska insnöad helg här i Farsta. Eftersom företaget Snöbluff och son vann upphandlingen om snöröjningen i söderförort så har vi varit ganska isolerade. Som tur var så hade vi provianterat med god mat, godis och några schyssta ale så det gick nöd på oss. Det har som vanligt blivit mycket fotboll och just nu kollar vi Bremen mot Leverkusen. Några iakttagelser från helgen:
-Gary och Phil Nevilles pappa heter Neville Neville. Det ni!
- Pizzerian i Sköndal har en stor skylt med texten: Alla pizzor 39 kr (ej specialpizzor). Om det är alla pizzor som kostar 39 kr så är det väl alla eller......
-Plura kommer till Zinken på torsdag och lirar i Zinkentältet. Stort!
-Den ständigt missförstådda Pavlutjenko gjorde två mål för Tottenham trots att han bara fick spela en halvtimme.
-Melodifestivalen är ovanligt usel i år. Jag har inte hört en bra låt. Minst dålig hittills är Orsa Spelmän och Dolph Lundgren. Metzler spelar över så att det blir pinsamt.
- Jag kan inte påstå att jag är speciellt skidintresserad men när Hellner knäckte den dryge Northug så mös jag faktiskt.
Nu laddar vi för kvarten!

Det fanns bara en Sebastian Eguren

Jag är förvisso van att bli besviken på fotbollens prostituerade men Eguren tar nog faan priset. Det är han själv som satt ribban och talat väl om Hammarby i alla sammanhang. Nu kräver han Bajen på miljonbelopp och går till aik. Att sedan Hammarbys styrelse är en samling långsamma pappskallar är en sak men Eguren förlåter jag aldrig. Jag har precis raderat honom från mitt Hall of fame och kommer endast ägna karln en tanke om han får benet avsparkat.

Seger i snö

Under katastrofala förhållanden i Söderhamn lyckades våra bandygrabbar slå Broberg och förpassa Gnällviken till en evig andraplats. För nu har vi vunnit World Cup och elitserien och kommer att vinna...................nej, jag ligger nog lågt. När jag ringde min Edsbykamrat David i går kväll och tackade för hjälpen så sjöng Edsbyklacken bajensånger. Dom hatar nämligen Gnällviken och gladdes över att seriesegern gick till oss. För övrigt börjar jag tycka mer och mer illa om de svarta gästrikarna. Överfallet i går hör inte hemma någonstans och Rosengren ska givetvis ha grovt matchstraff.
Nu åker vi till Uppsala och spöar Sirius!

Stugan

Häromdagen åkte jag tunnelbana till Hagsätra och passerade då Enskede Sportstuga som är belägen mellan Sockenplan och Svedmyra. Självkart omslöt ett skimmer av nostalgi åsynen av den röda träkåken på berget ovanför Enskede IP. På mitten av sjuttiotalet var den ett givet mål varje fredag för alla partysugna 15-16 åringar från ungdomsgårdarna i söderförort. Det var här man tog den första fyllan och fick den första kyssen och dansade till Abba och Barry Manilow. Det var också här man var skraj för raggarna som ibland gled opp utanför stugan med avsikt att spöa kaxiga förortsungar. I dag är stugan dagis men det känns ännu i hjärtat när jag blickar upp mot det som var mina ungdomsår. En annan tid, ett annat liv liksom.

Dessa feta direktörer

Läser om miljardären Roger Akelius i tidningen. Han har just sparkat sin dotter från något av hans företags styrelser. Hon är gravid och det funkar ju inte att amma och jobba resonerar Akelius. Han kräver också tillbaka fyra miljoner från dottern som han betraktar som ett lån och som dottern betraktar som en gåva. Det är rätt trist och läsa om dessa feta direktörer som kan sälja sin egen morsa (eller dotter) för att tjäna några spänn. För att bli ekonomiskt oberoende måste man tydligen vara ett svin och kunna gå över lik. Jag är glad för att farsan var röris och morsan städerska på halvtid och att vi aldrig hade några pengar. Det fick mig att inse pengars värde och lära mig vad medmänskighet och empati var. Några egenskaper som Akelius och hans anhang givetvis inte besitter.

En sång på alla hjärtans dag

Jag kan inte låta bli att länka till denna härliga lilla film med Tottenhams supportrar på en pub i London. Den finns här.

Grattis Albin!

I dag fyller Albin 43 och jag grattar honom varmt! Albin är den barnsligaste 43:åring jag känner men också den roligaste och mest empatiske. Jag tror att Albin är trött i dag eftersom han sprang som en tätting i går. Själv känner jag mig som jag hoppat från den där gångbron precis innan Hamburg Hbf och blivit överkörd av två tyska godståg. Men eftersom Hammarby är det absolut bästa grönvita laget så kan jag ta all smärta i dag. Nu ska jag åka till tältet och jobba för handbollen. Om Albin kommer förbi bjuder jag givetvis på en birkus.

En vecka fylld av välgörenhet

Jag måste först be mina trogna läsare om ursäkt att jag inte bloggar så ofta som jag borde. Anledningen är att dagarna är fyllda av jobb och vi har vår svettigaste men roligaste period just nu. Det kan bli mellan 60-80 timmar i veckan och på kvällarna är jag så slut att jag inte ens orkar slå upp en pilsner. Den här veckan har vi i alla fall ägnat åt välgörenhet . Jag, Albin, Rille och gänget har rusat omkring som packade ekorrar för att få allting att funka och nu börjar allt arbete att ge resultat. Efter den rosa dagen i söndags pågår auktionen för fullt och till och med Willy och Aksels tröjor är eftertraktade. Lägg ett bud du också på här , allt netto går till Hoppets stjärnas jobb på Haiti. Vi hade också bössor ute i söndags och dom kommer att finnas ute i morgon igen på Zinken. På lördag ska vi göra en insats för den skuldtyngda handbollen vi kommer att låna ut Zinkentältet gratis till våra vänner från Eriksdalshallen. Kl 13.00 öppnar vi och kl 16.00 är det en mycket viktig match mot RIK. Ställ upp du också!

Seger i Haninge

Att Bajen vinner premiären på Torvalla är egentligen en stor skandal. Inte segern förstås men att Bajen ska behöva söka sig till en annan kommun för att kunna få dräglig träning. Detta är fritidsborgarrådet tillika klantarslet Madeleine Sjöstedts (fp) fel. Att ett borgarråd som är ansvarig för idrotten i stan är idrottshatare är en någon märklig kombination. Men just så är det, det är Sjöstedt och hennes gelikar som stängt av värmen på Stadshagen och hotar att stänga igen ishallarna på för och eftersäsong. Miljöskäl anger trallgöken Sjöstedt och snart kan vi glömma all elitidrott i Stockholms kommun. Detta skulle givetvis inte kunna hända på landsorten där man i stället förstår värdet av både elit och breddidrott. Jag har förut berättat om hennes försök att komma till Nackastayn på julafton och samla poäng och jag blir bara mer och mer nöjd att jag nobbade henne och hennes smetiga sekreterare Teodor Kostinen att komma dit.

Matchen vann Bajen med 4-3 och Tobias Holmqvist gjorde ett mål. En kommande hjälte på Söderstadion kanske?

Vem minns Hyddan?

Efter en lång dag med mycket sittande brukar jag ta en promenad från Zinken till Skanstull. En ganska skön promenad vars vyer är en pub inhyst i ett ungkarlshotell, vår gamla lägenhet på Södra station och en vietnamesisk restaurang som fått en massa beröm. När gångmarchen lider mot sitt slut passerar jag Åsötorget som enligt någon expert ska vara Stockholms blåsigaste plats. I dag kom jag av någon anledning att tänka på Hyddan. Det var en restaurang som helt plötsligt låg utslängd på Åsö gymnasiums skolgård. Jag gick där under ett par år i början på 90-talet och jag minns att dom hade en djävligt bra brunch, en massa flipperspel och att några i personalen var bandybajare som gick med oss på Zinken.. Hyddan försvann sedan lika snabbt som den kom och ibland tror jag att drömt alltsammans. Är det någon som minns denna mystiska träskapelse?

Att ta från dom fattiga.....

Det här är Petter Lindfors. Han är ordförande i något som heter exploateringsnämnden. Dessutom är han ytterligare en i raden av de moderatslynglar som tror att man bara kan köra över vanligt folk hur som helst. Vid Drevikens strand nära Larsboda i Farsta ligger ett åttiotal campingstugor som helt vanliga människor har fått hyra enda från trettiotalet. Nu vill Lindfors riva detta och bygga villor trots att området lyder under strandskydd och mycket orörd natur går till spillo. Folket som hyr stugorna är förtvilade. " Det är omvänd Robin Hood politik, dom tar från de fattiga och ger till dom rika" säger ordföranden i stugföreningen. Något annat är givetvis inte att vänta när Lindfors, Larsson och deras gelikar far fram. " Vi måste tänka på dom som vill flytta till Stockholm" säger pajasen Lindfors. Naturskyddsföreningen rasar och kommer att göra en anmälan till EU. Under tiden glider Lindfors hem till sin Östermalmstrea och tänker på sommarhuset i skärgården.....