Lika pinsamt som vanligt

I stället för att se Idrottsgalan på TV i går så hörde jag den på......radio. Det gick precis lika bra eftersom galan egentligen inte är någonting att se. Och visst fanns det de vanliga pinsamheterna med. Den där golfaren, som av någon anledning blev årets idrottsman, höll ett tacktal som var längre än en uppläsning av Krig och Fred och cyklistbruden från OS var så hurtig att Ewa Rydberg låg i lä. Vid båda tillfällena stängde jag av radion tills de var klara. Som tur var så verkar det inte ha funnits någon konstgjord hejarklack på plats. Det är bara när Lagrell och company kör sin firmafest som de otroliga pinsamheterna kommer fram i ljuset. Att det var ett magert idrottsår fanns det ingen tvekan om. Två rullstolsgrabbar, en skadad Kallur, en hästpojke som heter Rolf-Göran och en brud som åkt skidor uppför en skidbacke slogs om Jerringpriset. Den sistnämnda vann och gick ut och firade med några Kalla. Oj, oj, oj.