tisdag 8 september 2009

Det är ute att vara fakir

Nu har jag legat på fruns spikmatta ett par gånger om dagen och känner mig faktiskt något bättre. Om det är spikmattans förtjänst eller att tankens kraft vet jag inte men jag kan röra mig korta sträckor men absolut inte sitta. En tanke som slog mig är vad som händer med världens alla fakirer? Det måste vara långa köer till alla arbetsförmedlingar av den yrkesgrupper som hade som försörjning att ligga på spikmattor. Nu är det väl ingen som är särskilt imponerad av de stackarna sedan spikmattan kom eftersom vi alla är hobbyfakirer.

Inga kommentarer: